well some say I'm lazy, and others say that's just me. some say I'm crazy, I guess I'll always be
Så kanske att jag försummat bloggen lite. Kanske att jag fick tillbaka min dator i fungerande skick för typ en månad sedan. Kanske att jag sedan senast hunnit vara mest i London, en vecka i Hamburg, en långweekend hemma, och på ett antal olika dagsäventyr i skogen och Whitstable och Oxford. Kanske att jag ska göra Londons modevecka nästa vecka. Kanske är det så att jag tydligen växt en centimeter sedan sist jag checkade //Alina21år. Kanske är det också så att jag nyss köpte mig en tur hem(?) till Stockholm över helgen.
sometimes you just have to jump off the bridge and hope you grow wings on your way down
Yes, nu åker jag tillbaka till London. Utan dator. Första gången jag åker någonstans för en längre period (undantaget när vi bodde i djungeln och räddade havssköldpaddor i Costa Rica 2009 då) utan en sådan teknikkompis sedan jag var i Paris sommaren 2008 och inte ens hade någon bärbar. Då hade jag inte några böcker med mig, en gammal osmart telefon, och tråkiga rumskompisar. Totalt hatade hela Paris efter det (det har jag långsamt lyckats tina bort). Den här gången har jag i alla fall böcker, en smart telefon, awesome roomies + annat folk i staden. Så nu hoppas jag bara att Skype fungerar ändå och att jag på något sätt kan få tillbaka min nya men trasiga dator ganska snart i alla fall.
allt som vi verkligen älskar är oersättligt, och allt som vi kunnat tänka oss att ersätta har vi aldrig i sanning älskat
Jag tänkte bara säga att jag är utan dator för tillfället. Trasiga touchpads är inte att leka med (den slutade fungera redan i London - tur och tack att jag köpte en ritplatta precis innan jag åkte för annars hade datorn varit rätt värdelös). Blogga från den smarta telefonen är inte särskilt kul för det ger minus med bilduppladdningen. Så nu bara hoppas jag att jag får tillbaka en dator snabbt, för snart åker jag tillbaka till Londonlandet igen. Även om det är sommar och man klarar sig rätt bra utan dator då rent generellt, så är det trevligt med den förenklade kontakt med omvärlden som datorn så snällt erbjuder.
LondonLondonLondon
Resten av London då? Ja.
Det har regnat och blivit sommar.
Det har skapats söndagstraditioner med Sunday up market med stört goda brownies och sedan drinkar för halva priset medan skyltdockor stått och sett obehagliga ut utanför fönstrena.
Jag och Linnéa trodde vi skulle bli smittade av magsjuka och beställde alla huskurer vi kunde komma på med vitlökste på café och whiskeyshots (blä) på hemmaplan.
Det har gåtts ut ett par gånger med Cathrine, svenskar och annat folk. Viktigt att nämna är att vilsna glasögon hittat ny ägare.
Jag och C besökte Portobello road market i Notting Hill, med trånga gator och musiker på taket.
Det har vandrats mil efter mil på gator med engelska namn.
Jag träffade Stav som jag inte träffat på två år och korsade Tower bridge för första gången.
C åkte iväg men Isa kom till stan. Vi har gått på bio och trots vår brist på intresse för shopping lyckats köpa lite nytt som behövdes.
Jag och svenskarna i staden (Linnéa, Andrea, Kajsa, Isa) har sparkat av oss skorna och suttit i grönt gräs med iced cappuccinos och frozen yogurt.
Och den riktiga kameran har uppenbarligen mest fått ligga i en väska medan telefonen + Instagram har fått stå för fotograferandet.
welcome to the jungle we've got fun and games, we got everything you want honey, we know the names. welcome to the jungle we take it day by day, if you want it you're gonna bleed but it's the price to pay
London avslutades i alla fall med att strunta i att packa och istället få för sig att haka på en konsert. Guns N' Roses med VIP-/backstage-pass via en person som känner folket i bandet. Kul att jag är lagom insatt och visste vilka av alla människor jag hälsade på som ens var bandmedlemmar yesyes. Det hela blev försenat ett par timmar, vilket inte verkade stressa medlemmarna som lugnt satt och plinkade på en gitarr eller så under tiden. Allt kan sedan sammanfattas i musik, champ. långt bak på scenen mitt under konserten, potentiellt ev dödat någon med en försvunnen champagnekork -> efterfest -> ute hela natten -> hem frukost packa powernap -> flygplatsen kaffe -> slumra på flyget -> hemma i Sverige och piggare än förtjänat. Ta-daa.
Har utöver det åter varit lagom smidig och lyckats skrapa upp ryggen. Fint.
it's been a long, cold, lonely winter. little darling, it feels like years since it's been here; here comes the sun
Förra arbetsveckan tog jag en promenad till Victoria station och hoppade på Gatwick express till flygplatsen.
Satte mig på ett flygplan med skrikande barn och tekniska fel och fick byta plan - två timmar försenad avgång. Landade i alla fall till slut på Lanzarote.
Bodde på hotell.
Jobbade och umgicks med ett trevligt team.
Började arbetsdag ett med tidig call time och tre snabba bilder. Klar för dagen. Drog på shorts och snörade på löparskorna, sprang utmed en kuststräcka och avslutade med att springa så snabbt jag kunde barfota precis där vattnet mötte stranden. Bästa frihetskänslan (tillsammans med att springa i regn). Halvsov och pluggade lite vid en pool och hade sommar.
Dag två med ännu tidigare call time sisådär kvart över fem. Coolast hår och make up.
Plåtade fram till lunchtid när solen stod för högt och ljuset var för starkt. Tog en paus på några timmar.
Låg mest och snoozade i solen i dryga två timmar. Klagade inte.
Åkte tillbaka till location och fixade klart fotojobbet.
Den tredje dagen åt vi hotellfrukostbuffé, bästa med hotell helt klart. Åkte till flygplatsen på tok för tidigt (alltså.. fick stå i kö en kvart innan check-in ens öppnade. Tss. Då är det ändå bara ovana och nervösa/stressade flygare som redan är där? Jag brukar helst komma så sent jag kan istället). Försenat flyg igen såklart, bara för att.
Så flög vi tillbaka till lite gråare och regnigare London.
Kanske uppdaterar med mer backstagebilder vid senare tillfälle. Har trots allt hela kameran full av dem. Måste bara orka ta tag i den saken också. Efter allt annat viktigt som faktiskt borde fixas så som jobb och plugg, tenta, trasiga resväskor och att umgås med så många kompisar här så mycket som möjligt. Men sedan kanske. Typ.
looking different means to stand out. acting different means to be outstanding.
Så dagens söndag bjöd på (ok, jag betalade but still) skådespel hela dagen. Att låtsas på riktigt, att vara någon annan men sig själv, att ljuga ärligt. Det hela är ganska motsägelsefullt. Det var jag och en grupp främmande människor och massor av konstiga lekar, udda övningar och en hel del skrattande. Jag trodde att jag skulle hamna lite mer utanför min komfortzon och känna mig dum i alla fall någon gång, men jag tror ärligt talat att modellandet tagit iväg en del av det. X antal gånger av att stå och hoppa stelt från sida till sida i en kvart för en bild och dylika konstiga situationer har väl gjort sitt. Och när man inte känner någon annan i rummet, och de inte har en aning om vem du är, samt att alla andra gör samma saker.. ja, då kändes det ändå ganska värdelöst att känna sig dum.
Dagens roligaste; improvisationsövning med utgångsläge från en given fysisk position. Vissa scener blev jättekonstiga och folk hade ingen aning om hur man skulle gå vidare, och ibland blev det helt klart udda när två olika personer försökte improvisera tillsammans.
- What are you doing?
- I'm a tree.
- Okeeey.. How long have you been a tree?
- Since I was a seed.
- Then who watered you?
- Ehm.. I don't know. My mum.
- I'm your mum.
- ... Ah, mum! C'mon, have some imagination!
- Why do you have to be like this? There's more to life than being a tree! Or standing like this, being a candle!
- You see? I made an impression on you, you remembered me being a candle from before. Just let me go to drama school!
- You're seventeen. Go dance, snog, I don't know. Why can't you be like other girs, huh??
- Well, why can't other girls just be trees?!
- Because of.. deforestation..?
And cut. (← haha)
it can be possible that rain can fall only when it's over our heads; the sun is shining everyday, but it's far away
En ny liten update från London-land då. Veckan började med flytt från east till mer centralt söder tillsammans med min brittiska roomie Cathrine. Åkte förbi något känt gammal klocktorn osv på vägen. Vi bor ganska nära Hyde Park så jag passade på att promenera lite i solnedgången där för att friska upp huvudet efter dagar som fylls med castings och kompishäng i all storstadsmiljö. Jag tycker att man blir så trött av stad jämfört med grönt, jag märker verkligen skillnaden så fort jag hamnar bland träd (de har gröna löv här nu) och gräs (det är grönt och långt) istället. Det har mest varit grått och regnat, hade sådan himla tur att jag tog den grå stormbilden (nr 3 nerifrån alltså) och sedan fortsatte gå för att hamna precis under en byggställning när himlen totalt öppnade sig och vräkte ner allt vatten som fanns där uppe. Dränkt katt på castings annars alltså. I veckan har jag hunnit med att göra en visning på Natural history museum också, cool location men det hela var mest bara konstigt planerat och sent på kvällen/natten. Såg inte mycket av stället heller, måste tillbaka dit någon gång och titta på allt på riktigt känner jag. Vardagsveckan avslutades med standup comedy, lite barhäng och ett folktomt Piccadilly circus för tidigt på lördagsmorgonen. Imorgon har jag signat upp mig för en one day introductionary acting class, lite nervigt. Nästa vecka åker jag iväg på jobb på location - tisdag till fredag på Lanzarote, hej solen.
this is your life and it’s ending one minute at a time
Från sol i Stockholm till regn i London. Sol och grönska, åsnor och lamm, sällskap av roomies Cathrine och Andrea, samt hot toddy-drink mot förkylning vid Hackney city farm. Promenad och regn i Victoria park. Mat och trängsel vid Brick lane och Sunday up market. Det är ungefär det som syns på bilderna. Lägg till ganska så mycket försök till - och ångest över - beslutsfattande om plus hittande av bättre boende, några castings, kaffe + middagar + helgdrinkar, ytterligare ett par svenskar vid namn Linnea och Mikaela, samt catch up med CJ från Aussieland alldeles nyss. Då har vi sammanfattat vad som hänt hittills i London ganska så bra.
I woke up today in London as the plane was touchin' down
Så. Som tidigare sagt; frisk(are) och flytt till London idag. Jag ska flyga dit nu, så får vi se vad som väntar när jag landar och har tagit mig till min agentur där (FM agency). Hörs någon gång från andra sidan vattnet osv då. Byebye.
this town is colder now, I think it's sick of us, it's time to make our move
don't be too optimistic, the light at the end of the tunnel might be a train
(well yeah, but if so, lets get on board)
(pic fr. Sydney)
Jag gör mest allt möjligt utom allt som kanske borde göras och fixas - lite som vanligt? - och på måndag flyttar jag iväg till utlandet/London mellan en månad och två. Äntligen - tror jag, jag har varit hemma så länge och mer än jag velat så nu känns det nästan som att jag har fastnat och är rätt chill med att ha det så ändå. Fast vi får väl se hur länge det håller sig när jag väl kommer iväg. Förhoppningsvis kan i alla fall bloggen bli mindre lidande utanför Sveriges gränser och komma igång igen, för såhär segt vill jag egentligen inte ha det här inne.
även en resa på tusen mil börjar med ett steg
Igår samlades jag och nio kompisar och släckte ljuset i en timme för Earth hour och planeten. Lyste upp med levande ljus, blandade drinkar, pratade, spelade galenpanna för första gången, spelade lite på gitarr och skrattade massor. Hade det väldigt ljust i mörkret.
Jag tycker om mina kompisar så mycket, de är så himla bra.
Så var det med världens sjätte Earth hour.
En sak som är viktig att veta är att det här startade i en stad. Det började litet, men spred sig snabbt och blev globalt och stort över hela världen. Man måste börja någonstans, och kan det här bli stort så kan annat också. En tanke är en bra början.
my laptop's skinnier than me. skinny bitch.
Jag har en ny kompis som ska följa med mig lite hit och dit och kanske överallt i världen och vara mellansteget till kontakten med hemma och andra platser. Som inte är för tung i handbagaget eller tar särskilt mycket plats.
Nu tror jag väl att ett laptop skin inte skulle sitta helt fel. Snyggt, skyddar, och ingen lär ju råka ta fel dator någon gång. Frågan är bara hur jag ska lösa beslutet om vilket? Kanske att kartan eller elefanten är någorlunda mer lockande. Eller.. kanske någon av de andra?
waste no tears over the griefs of yesterday
Det har varit en lång period när det inte hänt mycket alls egentligen. Nu känns det som att det inom överskådlig framtid kanske inte finns tillräckligt med tid för att göra allt på en gång. Det är bra, det är mycket, det är nytt. Jag tror att det kommer bli bra. Om allt bara fortsätter i samma riktning som det gjort hittills så kommer det nog bli awesome med massor av möjligheter. Då kommer jag verkligen att bo i resväskan och ha hela världen som arbetsplats och lekplats. Jag är beredd och all game i alla fall.
Annars kan jag avslöja att jag ju visst har bloggmaterial att lägga upp här. Lite av det som går - det som inte är konfidentiellt än så länge - från en filminspelning, och backstage-bilder från en visning med dyrt långklänningsmaterial. Jag har bara inte gått igenom de hundratals bilderna än, det får ske någon gång när jag inte fixar arbetsrelaterade grejer eller spanar distansföreläsningar och sådär.
Ville väl mest säga att jag är pepp. Återkommer senare.
